Jennifer Ahlin

Haft en bra dag förövrigt pratat med mamma o pappsing.
Efter det skulle jag ut och gå en sväng, o de blev ju mörkt medans jag gick.
Efter en stund var det en moped som kom mot mig, där föraren drog tag i min arm. Skit scary.
Men jag tänkte hoppas bara inte han vänder om och kommer tillbaka igen så jag hade lite småpanik och
ville bara kuta hem egentligen.

Sedan åkte de en moped som stannade typ 100 meter framför mig och gick av mopeden, men eftersom de va mörkt så visste jag ju inte om det var samma person. Men jag blev misstänksam så jag sprang över vägen och till en annan liten väg vid sidan och började jogga hemmåt. Då kommer mopeden tillbaka mot mig och stannar och vill ha reda på mitt namn och försöker ta tag i mig igen så jag springer ifrån honom men de tar inte lång tid förens han vänder och kommer mot mig igen. Så jag börjar fan hyperventilera  och sprang utan att ens kolla utan bara hoppas att han försvinner.
Efter några minuter åker han förbi mig och ut på stora vägen igen. Usch va äcklig han var!
Kändes verkligen som att det kunde hänt något där om jag inte hade turen att vara relativt nära människor.
Var helt skakig när jag kom hem och jag borde förstått att aldrig gå ut när mörkret kommer.
Jag har aldrig gillar mörkret och kommer aldrig göra det heller och som de visar sig så har ja ju anledning att göra det också.

De värsta var ju att när ja prata med päronen i telefonen så sa ja ju till dem att det inte är ovanligt med kidnappningar och sådanna saker här. O sen kommer den snubben. Gud hade han haft en bil vet ja fan inte vad jag hade gjort. Eller vad som hade hänt. Snacka om att jag kommer vara vaksam nästa gång jag går ut. Även fast det kommer vara ljust. :(

Usch säger jag bara!

J